GIL undersöker tillgängligheten under parollen Alla ska fram. Bakgrunden var den nationella handlingsplanen som sa att enkelt åtgärdade hinder för tillgänglighet skulle vara eliminerade vid utgången av år 2010. Eftersom otillgänglighet 20-25 år senare fortfarande sätter gränser för personer med funktionsnedsättning så är vårt arbete med Alla ska fram ännu aktuellt. Här är några nedslag från besök i Halland.
I december 2022 var Anders Westgerd, som är VD på GIL, på besök i staden där han föddes: Halmstad. Syftet med besöket var att testa tillgängligheten till butiker runt Stora Torg, för att se om situationen blivit bättre under de år som gått sedan GIL senast genomförde en tillgänglighetsinventering i stan. En del ställen är fortfarande inte tillgängliga för personer i rullstol. Nu utmanar vi Halmstad att bli bättre!
– Jag är positivt överraskad! De allra flesta butikerna som vi har besökt har haft ramp eller ligger i direkt markplan och vi har stött på få trösklar. Kul, Halmstad!, säger Anders Westgerd.
Anders rullade torget runt och tog sedan en sväng på Köpmansgatan, Storgatan och Drottning Kristinas passage.
– På Köpmansgatan fanns några butiker med ett steg in. De borde förstås ha ramper in till sina butiker, det där är absolut att klassa som enkelt avhjälpta hinder!, menar Anders Westgerd.
Boverket är tydliga på sin hemsida. Enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser ska åtgärdas. Några exempel på enkelt avhjälpta hinder är mindre nivåskillnader eller trappsteg, höga trösklar och tunga dörrar.
Många butiker i Halmstads innerstad har redan dörröppnare eller dörrar som öppnar sig helt automatiskt. Det gör en avsevärd skillnad för den som ska manövrera rullstol och öppna dörren samtidigt.
– De enkelt avhjälpta hindren skulle enligt lagen varit borta redan 2010… Dörröppnare är ju god service för alla kunder, det är knappast någon irriterar sig på en sådan! Dörröppnare är nödvändigt för somliga, men bra för alla. Dörröppnare är också vad som enligt Bolagsverket ingår i standardkitet för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder. De butiker som inte har detta idag, borde absolut se till att lösa det snarast, tycker Anders Westgerd.
Leksaksaffären Leka Lycka Lära på Köpmansgatan är en av de butiker som har både steg in och saknar dörröppnare i dagsläget. Sofie, som äger butiken, säger att hon förstås önskar att hennes hyresvärd skulle åtgärda det. Det skulle underlätta för alla hennes besökare, oavsett om de har rullstol, barnvagn eller bara mycket att bära.
– Jag ordnar gärna en mobil ramp själv! Men jag känner mig osäker på vilken modell som är godkänd att använda. Kanske kunde Halmstad stad hjälpa till och visa upp olika ramper och lämpliga inköpsställen, så att alla vi som idag saknar ramp kunde lösa det enkelt. Idag har vi dörren uppställd för att underlätta för våra kunder, så de slipper trassla med den. Men det blir väldigt kallt för personalen nu under vintern. En dörröppnare hade varit bättre!, säger Sofie.
Anders Westgerd tycker att det är ett bra förslag, att staden söker upp och hjälper de butiker och hyresvärdar som fortfarande inte lever upp till lagen.
– Jag utmanar Halmstad att vara ännu bättre nästa gång vi kommer!, peppar Anders Westgerd innan han lämnar staden för den här gången.
We will be back.
Visa detta inlägg på Instagram Ett inlägg delat av GIL – Personlig Assistans (@gilassistans)
Ett inlägg delat av GIL – Personlig Assistans (@gilassistans)
För några år sedan genomförde assistanskooperativet GIL en tillgänglighetsinventering i Kungsbacka. Denna höst har man gjort en uppföljning och kan nu konstatera att flera av de enkelt avhjälpta hindren avseende nivåskillnader i centrala Kungsbacka är borta. Samtidigt kvarstår enkelt avhjälpta hinder, som skulle åtgärdats redan 2010, eftersom väldigt många ställen saknar dörröppnare.
– Det är en väldigt enkel inventering, vi har bara kollat om det går att komma in i butiken eller restaurangen med rullstol. Vi kan konstatera att väldigt många ställen nu har ramp eller att entrén ligger direkt i markplan utan onödigt krångliga trösklar, det är bra! säger Anders Westgerd som är VD på GIL.
Tillgänglighet har förstås många fler aspekter än ramp. Hur det är med möjligheten att röra sig i butiken, få ett schysst bemötande och enkel information har kooperativet inte undersökt denna gång. Och man konstaterar också att det finns en rad förbättringsmöjligheter.
– Dörröppnare är något som fastighetsägare i Kungsbacka verkligen borde fixa. En enkel grej som inte kräver långa kedjor av beslut eller omfattande planering. Det är oerhört stor skillnad på att rulla in i en butik om man inte samtidigt måste hålla upp dörren. Det är inte svårt att konstatera, bara att testa själv! Vi lånar ut rullstolar, ring mig så fixar vi det!, uppmanar Anders Westgerd fastighetsägare och ansvariga.
Tunga dörrar ingår i det som av Boverket betraktas som ”enkelt avhjälpta hinder” och som sedan 2010 ska åtgärdas. Det vanligaste är att det är byggnadens ägare som bär ansvaret att ordna med detta. Ett annat problem är förstås gatstenen, som inte oväntat ligger kvar på Kungsbacka torg. Det är förstås också är ett besvär för bland annat den som rullar.
– Svenskarna är generellt woke och intresserade av design. Det är förbryllande därför, att det är så svårt släppa den ålderdomliga och uteslutande idén om att gatsten är det som gör en stad mysig. Vad är det som är mysigt med ett markunderlag som gör det svårt för många människor att leva självständiga liv, så väl som att vara en del av gemenskapen?, undrar Anders Westgerd.
Reportage i Norra Halland om tillgängligheten i Kungsbacka.
I juni 2018 genomförde GIL en tillgänglighetsinvetering av Kungsbacka tillsammans med riksdagspolitiker Bengt Eliasson (L) och kommunalråd Ulrika Landergren. En journalist från tidningen Norra Halland var med under hela vandringen. Så här löd reportaget:
Hur lätt är det att vistas i Kungsbacka om man använder rullstol? Det ville funktionsaktivisten Anders Westgerd från organisationen GIL ta reda på. Tillsammans med politiker och andra aktivister tog han förra veckan en runda i innerstaden för att se.
– Varje gång man är ute och tittar så hittar man nya saker som måste fixas, säger kommunalrådet Ulrika Landergren (L). Hon pekar mot en vägskylt som hon menar hänger opassande lågt för en syn-skadad person. Turen som anordnas av riksdagsledamoten Bengt Eliasson (L) tillsammans med Anders Westgerd omfattar bland annat Fyrens bibliotek, kommun-huset och Kungsbacka torg. Syftet är att uppmärksamma hur det offentliga rummet inte alltid är tillgängligt för alla.
– Kungsbacka är som svenska städer är mest, ganska otillgängligt, säger Anders Westgerd som själv använder rullstol. Torgets många gatstenar är svåra att ta sig över med hjul. Endast remsor av slät sten finns ditlagda. På dem är det lättare att rulla.
– De borde ha gjort tvärtom och lagt remsor av gatsten i stället, säger Caroline Bräutigam från Gil.
– Ska man göra om torget någon gång så kan man kanske lägga till ytterligare någon slät stenrad, säger Ulrika Landergren.
– Jag vill inte ha något kanske, säger Anders Westgerd och kommunalrådet nickar ursäktande.
– Det är synd att vi inte tog med personer med olika funktionsnedsättningar i planeringen. Då hade det kunnat bli rätt från början, säger Ulrika Landergren och menar att det inte var längesen som torget gjordes om.
Kommer ni att riva upp gatstenen på torget?– Nej, det fungerar inte.
Men det är inte endast vägunderlag som är problemet. Dörrknappar som inte fungerar, otydliga skyltar och smala parkeringsplatser. Många av lokalerna i innerstaden saknar också ramp, och några av de få ramper som faktiskt finns slutar i en hög tröskel. Caroline Bräutigam berättar att butikspersonal och liknande ofta vill vara hjälpsamma, men att det inte alltid räcker.
– Ska man gå på dejt på restaurang vill man faktiskt inte bli inburen, säger hon.
Efter en promenad under gassande sol utvärderas dagen i skuggan. De mest lättlösta problemen ska åtgärdas innan hösten, lovar Landergren. I det stora hela menar kommunalrådet att perspektivet från personer med funktionsnedsättningar måste bli mer utbrett i kommunens byggen och beslut. Hon lovar aktivisterna från Gil att kommunen ska ta kontakt med dem i höst för ytterligare konsultationer. Caroline Bräutigam är kritisk och tittar ut över torget.
– Jag är realist och förstår att det kommer att se ut så här i minst 30 år till. Det är ju inget inbjudande torg för oss. Man borde vara så pass medveten i dag att det inte byggs så otillgängligt, men jag inser att det tydligen är naivt att tänka så, säger hon.
Att kunna ta sig fram, in, ut, upp och ner överallt är en självklarhet för alla. Men inte för den som sitter i rullstol. Som ett led i att förbättra tillgängligheten arbetar GIL med projektet ”Alla ska fram”. Bakgrunden till GIL:s projekt var den nationella handlingsplan för handikappspolitiken som antogs av politikerna redan år 2000. I den sades det att enkelt åtgärdade hinder för tillgänglighet skulle vara eliminerade vid utgången av år 2010. Målet missade man, ännu är enkelt avhjälpta hinder något man som rullstolsburen stöter på ideligen. Ambitionen om att enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas talar ingen längre om, men vi arbetar envist på för ökad tillgänglighet i Göteborg och för att få media att uppmärksamma problematiken att personer utesluts ur gemenskap och delaktighet.
Alla ska fram har haft lite olika uppdrag och mål över åren.