Krisberedskap vid funktionsnedsättning

Under Beredskapsveckan deltog GIL i Göteborgs Stads samråd om civil beredskap. På agendan stod samhällets förberedelser inför kris och krig, med särskilt fokus på personer med funktionsnedsättning. Syftet med det här samrådet var att Göteborgs Stad och Länsstyrelsen skulle få med sig erfarenheter och synpunkter från funktionsrättsrörelsen till sitt fortsatta beredskapsarbete. På GIL medverkar vi i flera typer av samråd. Vi vill tillsammans med andra bidra med erfarenheter från assistansberättigades vardag medan lösningarna fortfarande går att påverka.

Civil beredskap – från planering till praktik

Diana Körner Hansson och Ola Hendar från Göteborgs Stad samt Marie Kjellin Knivsson och Andrea Buske från Länsstyrelsen Västra Götaland berättade hur den civila beredskapen är organiserad och hur ansvaret fördelas mellan kommun, länsstyrelse och regering. De gick igenom vad olika styrdokument säger om beredskap för personer med funktionsnedsättning och presenterade några pågående insatser, bland annat SE-Alert och Göteborgs trygghetspunkter.

SE-Alert

SE-Alert är ett nytt varningssystem för Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) som skickar en kraftig ljudsignal, vibration och textmeddelande direkt till mobiltelefoner i ett berört område. Ingen särskild app eller registrering behövs. Att varningen både hörs, känns och syns gör att fler kan uppmärksamma den. SE-Alert är ett komplement till exempelvis Hesa Fredrik, radio och tv.

Trygghetspunkter att öppna och uppsöka vid behov

Göteborgs Stad arbetar med 16 trygghetspunkter som ska kunna öppnas vid exempelvis långvariga elavbrott och översvämningar. Där ska invånare kunna få information och hjälp med exempelvis vatten, mat och värme. Trygghetspunkterna planeras i lokaler som enligt Göteborgs Stads hemsida är tillgänglighethetsanpassade. Givet att det är skolor är de fysiskt tillgängliga, men det finns tydligt frågetecken om hur de ska fungera för personer med olika funktionsnedsättningar.

Deltagare från 13 olika organisationer och föreningar medverkade i samrådet.

Kenneth från Funktionsrätt Göteborg flyttade resonemangen om beredskap närmare vardagen. Genom exempel från beredskapsutbildningar och ett tänkt krisscenario fick vi fundera över vad som händer när samhällets vanliga funktioner slås ut och vad det innebär för den enskilde. Det blev en övergång till mötets avslutande dialog, där deltagarna från funktionsrättsrörelsen fick bidra med egna erfarenheter, frågor och perspektiv till det fortsatta beredskapsarbetet.

kommer vi från Skilda världar?

Myndigheternas grundråd är att den som har möjlighet ska förbereda sig för att klara minst en vecka vid en samhällskris. Men många personer med omfattande funktionsnedsättning klarar sig inte ens en kaffekvart utan hjälp av andra.

För dem handlar beredskap inte bara om att ha vatten, mat och gaskök hemma, utan om att grundläggande förutsättningar för vardagen fortsätter att fungera:

• Personligt stöd: Vad händer om boendestöd, ledsagning eller personlig assistans uteblir? Vem hjälper till med grundläggande behov?
• Elberoende hjälpmedel: Hur laddar man batteriet till ett andningshjälpmedel eller andra livsviktiga hjälpmedel vid ett långvarigt strömavbrott?
• Mat och mediciner: Hur får man tillgång till mat, läkemedel och andra förnödenheter om de vanliga leveranserna eller stödet med inköp upphör?
• Förflyttning och utrymning: Hur tar man sig ut från tredje våningen när hissen står stilla, eller till en trygghetspunkt om man inte kan förflytta sig på egen hand?
• Information och kommunikation: Hur tar man emot viktig information, gör sig förstådd och hittar rätt när mobiltelefonen eller andra kommunikations- och orienteringshjälpmedel slutar fungera?

För många är det här inte avlägsna krisscenarier, utan situationer som ligger nära de hinder och den osäkerhet man redan möter i vardagen. Frågan är därför inte bara hur funktionsrättsperspektivet ska föras in i beredskapsplaneringen, utan om vi har en gemensam bild av hur omfattande behoven faktiskt är.

Policys, deklarationer och dokument om beredskap

Rätt till delaktighet och rätt till skydd vid kris och krig finns inskrivet både i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och i Göteborgs Stads eget program. Här är fyra bestämmelser som är relevanta för frågorna vi diskuterade under samrådet.

Förbered din personliga assistans inför en kris

Samhällets ansvar försvinner inte för att den enskilde förbereder sig. Men det finns frågor som kan vara värdefulla att fundera över, gärna tillsammans med sina personliga assistenter.

Kanske kan beredskap vara ett tema för nästa personalmöte? Här är förslag på några frågor att börja med:

• Assistansen: Vad gör vi om en schemalagd assistent inte kan ta sig till jobbet? Hur får vi kontakt med varandra om mobilnätet ligger nere?
• El och hjälpmedel: Vilka hjälpmedel behöver el eller laddning? Vilka reservlösningar finns och hur länge fungerar de?
• Att lämna bostaden: Hur tar jag mig ut om hissen inte fungerar? Vem behöver jag kontakta om jag inte kan utrymma på egen hand?
• Information och kommunikation: Hur får jag viktig information om telefon eller internet slutar fungera? Hur kan jag kommunicera med personer som inte känner mig?
• Viktiga uppgifter: Finns kontaktuppgifter och information om hjälpmedel, läkemedel och stödbehov tillgängliga även utan mobiltelefon?

Vill du veta mer om beredskap för dig med funktionsnedsättning?

Här är några länkar som kan vara användbara för dig som vill läsa på mer om kris och beredskap för den som har en funktionsnedsättning

Om krisen eller kriget kommer En informationsbroschyr som finns på bland annat Lättläst svenska och teckenspråk.

SE-Alert SE-Alert är ett sätt att skicka ut Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) direkt till mobiltelefonen. 

Göteborgs Stad om kris och beredskap Göteborgs stads samlingssida med information om stadens beredskapsarbete, hemberedskap, krisinformation och platser där invånare kan få stöd vid en kris. Sök på din kommuns webbplats för information om kris och beredskap i din kommun.

Var beredd! Ett treårigt projekt som startade i augusti 2026 som ska stärka funktionsrättsrörelsens delaktighet och inflytande i planeringen av krisberedskap och civilt försvar. Projektet ska bland annat utveckla en digital företrädarutbildning.

Bildstöd för kriskommunikation Afasiföreningen i Södra Älvsborg har tagit fram ett bildstöd kring vad alla personer i Sverige behöver förbereda sig kring för att stå rustade inför eventuella krissituationer. 

Krisberedskap som fungerar för alla Forskningsprojektet Från passiv mottagare till aktiv resurs i krishanteringssystemet undersöker hur personer med olika funktionsnedsättningar kan inkluderas i beredskapsarbetet, inte bara betraktas som mottagare av hjälp.

Min beredskap – FUB och Vuxenskolan Studiematerial för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det används i studiecirklar med sex tematräffar om bland annat samhällskriser, strömavbrott och hur man hittar relevant information.

Kriskommunikationens kanaler (PDF) Vägledning om jämlik kriskommunikation, inklusive hur information kan nå människor när el, internet och telefoni inte fungerar. Innehåller råd och checklistor.