Lektion: Funktion, en föreläsning

”Anders suddar bort offerstämpeln från människor med funktionsnedsättningar.”

I skolan arbetar vi aktivt med frågor om diskriminering, mänskliga rättigheter och lika värde. Vi diskuterar hudfärg, religion, kön, sexualitet och jämställdhet. Men en diskrimineringsgrund hamnar ofta i skymundan: funktion.

Det är anmärkningsvärt. Inte minst eftersom personer med funktionsnedsättning sammantaget är den grupp i samhället som har sämst villkor när det gäller hälsa, ekonomi, utbildning och arbete. Frågan är enkel: vad händer om vi börjar ta funktion på samma allvar som andra rättighetsfrågor – redan i skolan?

Normer skapas tidigt

Skolan är en plats där normer formas: vad som är ”vanligt”, vem som anses kapabel och vem som förväntas anpassa sig.

När funktion inte diskuteras riskerar elever att växa upp med föreställningar som aldrig prövats. Att det är synd om människor med funktionsnedsättning. Att deras liv per definition är sämre. Att tillgänglighet är en extra service – inte en rättighet.

Forskning och undersökningar visar att barn tidigt internaliserar dessa bilder. Samtidigt visar vuxenstudier att en betydande andel människor tvekar inför att arbeta tillsammans med någon som har en funktionsnedsättning. Sådana attityder uppstår inte i ett vakuum. De formas i miljöer där frågan aldrig fått ta plats på riktigt.

Konsekvenserna i vardagen

I dag är en stor del av våra stadsmiljöer otillgängliga. Det finns lagar som reglerar tillgänglighet, men de följs inte alltid och sanktionerna är svaga. Detta resulterar i att många människor ständigt möter hinder som andra aldrig behöver tänka på.

Det påverkar självbilden. Möjligheten att delta. Upplevelsen av att vara en fullvärdig medborgare.

När samhället signalerar att du är ett undantag, att du får lösa det själv eller acceptera begränsningarna, får det konsekvenser långt bortom den enskilda situationen. En tidig och strukturerad introduktion till funktionsfrågan tror vi kan förändra den logiken.

Från individfokus till strukturförståelse

Föreläsningen Lektion: Funktion tar avstamp i både personliga erfarenheter och samhällsanalys. Utgångspunkten är att funktion inte är en individuell egenskap utan något som uppstår i mötet mellan individ och omgivning. När miljöer, system och normer inte är utformade för alla skapas funktionshinder.

Genom konkreta exempel, diskussion och övningar får eleverna:

• perspektiv på hur normer kring funktion skapas och upprätthålls
• verktyg att resonera kring tillgänglighet, ansvar och samhällsstruktur
• möjlighet att granska sina egna föreställningar
• ett språk för frågor som annars ofta lämnas oadresserade

Målet är inte att väcka medlidande. Målet är att spräcka förenklade bilder och flytta fokus från individ till struktur.

med stöd i läroplanen

Gymnasieskolans läroplan är tydlig: utbildningen ska vila på demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. Skolan ska aktivt främja alla människors lika värde och omsätta detta i praktisk handling. Frågor om funktion ryms tydligt inom detta uppdrag. Ändå ges ämnet sällan utrymme i undervisningen. Ofta saknas konkreta verktyg för att ta sig an frågan utan att fastna i osäkerhet kring språkbruk eller i förenklade berättelser.

En föreläsning kan fungera som en startpunkt och ge både elever och lärare ett gemensamt ramverk att bygga vidare på.

Om föreläsaren

Föreläsningen hålls av Anders Westgerd. Efter en olycka i 20-årsåldern lever han med en ryggmärgsskada och använder rullstol. I dag är han VD för assistanskooperativet GIL med över 2 000 anställda och har lång erfarenhet av att föreläsa i skolor, högskolor och organisationer. Hans föreläsningar kombinerar självupplevda erfarenheter med samhällsperspektiv och diskussion. De är varken terapeutiska eller konfrontativa, men de utmanar invanda föreställningar om normalitet, kapacitet och människovärde.
Som en lärare uttryckte det:
”Anders suddar bort offerstämpeln från människor med funktionsnedsättningar.”

Vad kan Lektion: Funktion leda till?

Att tidigt arbeta med funktionsfrågan handlar inte bara om att förbättra attityder. Det handlar om vilka framtida beslutsfattare, lärare, arkitekter, vårdpersonal, arbetsgivare och kollegor vi utbildar.

När elever förstår att tillgänglighet är en rättighetsfråga – inte en speciallösning – ökar förutsättningarna för ett samhälle där färre människor behöver avstå, anpassa sig i onödan eller acceptera att de inte anses fullt ut självklara. Eller, som föreläsningen landar i: Du och jag. Vi har rätt till samma saker.