Assistans

ansöka om ASSISTANS

Personlig assistans

möjlighet att leva som andra

Personlig assistans har funnits sedan 1994. Tanken bakom assistans är att möjliggöra för personer med omfattande funktionsnedsättningar att kunna leva ett liv så likt andra som möjligt. Den personliga assistansen innebär att du får hjälp av en eller flera personliga assistenter att göra sådant du inte klarar själv. Assistenten ska hjälpa dig med det du inte själv klarar av på det sätt som du själv anser är lämpligt.

HUR FÅR MAN PERSONLIG ASSISTANS?

Personlig assistans är en insats inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). För att ansöka om personlig assistans så kan du kontakta en LSS-handläggare eller biståndshandläggare i din kommun eller ansöka direkt hos Försäkringskassan.

Du kan få personlig assistans genom beslut från

  • Kommunen (grundläggande behov under 20 timmar per vecka i genomsnitt)
  • Försäkringskassan (grundläggande behov över 20 timmar per vecka i genomsnitt)

VEM KAN FÅ PERSONLIG ASSISTENT?

För att få personlig assistans gäller följande

  • Du måste vara under 65 år
  • Din funktionsnedsättning måste vara långvarig
  • Din funktionsnedsättning måste vara omfattande
  • Du måste behöva hjälp med grundläggande behov
  • Du måste tillhöra en personkrets / vara personkretsklassad
  • Du är skriven i Sverige

Om du inte har rätt till personlig assistans så kan kommunen bevilja andra stödinsatser till personer med funktionsnedsättning, både enligt LSS och socialtjänstlagen (2001:453) (SoL).

TRE PERSONKRETSAR

För att ha rätt till en insats inom LSS så måste du tillhöra någon av de tre personkretsarna. Du kan ansöka om stöd om du har något av följande:

  1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
  2. Betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter en hjärnskada i vuxen ålder som har orsakats av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
  3. Andra stora varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som gör att du har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring som att klä på dig, laga mat, förflytta dig eller kommunicera med omgivningen.

Det är kommunen som avgör om du tillhör en personkrets eller inte.

ANSÖKA OM PERSONLIG ASSISTANS

Ansvaret för insatsen personlig assistans är fördelat mellan kommun och staten, det vill säga Försäkringskassan.

PERSONLIG ASSISTANS – FÖRSÄKRINGSKASSAN

Personer som har grundläggande behov som överstiger 20 timmar i veckan i genomsnitt, kan få personlig assistans beviljad av Försäkringskassan genom Socialförsäkringsbalken, SFB, Assistansersättningen, LASS. Du ansöker på Försäkringskassans hemsida.

Assistansersättning beviljas och administreras av Försäkringskassan. Assistansersättningen är de pengar som ska betala exempelvis lönen för en personlig assistent, administrativa kostnader, utbildning av assistenterna och omkostnader (merkostnader som uppstår för att du har personlig assistent t ex kaffe och entrébiljetter). Du kan själv välja om den personliga assistenten ska anställas genom kommunen, ett privat företag, ett kooperativ (förslagsvis GIL!) eller av dig själv.

PERSONLIG ASSISTANS – KOMMUNEN

Personer som har grundläggande behov som inte överstiger 20 timmar per vecka i genomsnitt, kan få personlig assistans beviljad av kommunen enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 1993:387. För att ha rätt till insatser inom LSS så måste personen tillhöra den personkrets som beskrivs i lagen (1 § LSS).

Även om du får ett kommunbeslut för personlig assistans, så kan du själv välja om den personliga assistenten ska anställas genom just kommunen, ett privat företag, ett kooperativ (förslagsvis GIL!) eller av dig själv.

Om du har gjort din ansökan hos kommunen, men de i sin utredning bedömer att du har grundläggande behov som överstiger 20 timmar i veckan, så kan de hjälpa dig att anmäla detta till Försäkringskassan.

UTREDNING FÖR PERSONLIG ASSISTANS

En närstående kan vara med under utredningen om du vill. Du kommer också att behöva lämna in intyg från till exempel din läkare, arbetsterapeut, fysioterapeut eller logoped. Det är viktigt att intygen blir bra och korrekt beskriver ditt hjälpbehov, var kritisk om de inte håller måttet!

Innan du får rätt till assistans görs en bedömning av ditt behov. Man börjar med att titta på sex grundläggande behov

  • Personlig hygien
  • Andning
  • Måltider
  • Klä av och på sig
  • Kommunicera med andra
  • Annan hjälps som förutsätter ingående kunskap om personen med funktionsnedsättningen

Under utredningen så får du själv redogöra för vilka hjälpbehov du har. Du får i text eller under utredningssamtalet, eller både ock, ingående beskriva varje moment som du behöver hjälp med på ett eller annat sätt. Tänk på detaljerna! Glöm inte att ta upp hjälpbehov som du återkommande har, utan att de för den delen förekommer varje dag. Du kanske behöver hjälp med att klippa naglarna och peta öronen, under vintern kanske du behöver lägga en stund på att få icke samarbetsvilliga fingrar i vinterhandskar, kanske behöver du lite extra stöd när dagarna inte är som vanligt, kanske när det är dags att gå på kalas och så vidare.

Även om du betraktar ”hjälp under måltiden” eller ”hjälp vid toalettbesöket” som ett behov som exempelvis börjar med att du är toanödig och slutar med att du sitter med brallorna på i tv-fåtöljen igen, så styckas detta ned till små bitar som räknas i minuter i utredningen. Var noga med att specificera alla moment som du behöver hjälp med och när någon behöver vara närvarande och varför.

Om du får beviljat personlig assistans för de grundläggande behoven, så kan du också få personlig assistans för dina övriga behov. Övriga behov definierar du själv, det kanske är att dammsuga, gå till stallet, delta i bostadsrättsföreningens styrelse eller hämta barnen på förskolan.

Du kan överklaga om du inte är nöjd med beslutet.

VÄLJA ASSISTANSBOLAG

När du har fått ett beslut från kommunen eller Försäkringskassan så är det dags att välja assistansanordnare.

Det finns tre sorters anordnare:

  • kommun
  • företag
  • brukarkooperativ.

GIL är ett brukarkooperativ, som alltså ägs och drivs av de assistansberättigade själva. Om du väljer GIL som assistansanordnare så blir du en del av brukarkooperativet. Det är inte jobbigt eller svårt att vara medlem i ett assistanskooperativ, du väljer själv hur mycket du vill engagera dig (exempelvis sitta i styrelsen eller valberedningen eller inte alls!). Det är inte svårt att byta till GIL som assistansbolag.

Enligt oss finns det förstås bara fördelar med ett kooperativ.

  • De som driver kooperativet och sitter i styrelsen har alla personlig erfarenhet av personlig assistans.
  • Vi har ingen vinstutdelning, alla pengarna går till personlig assistans! Det ger mer pengar till assistenternas löner, utbildningar och assistansomkostnader (exempelvis kaffe, entrébiljetter eller dylikt).
  • Många assistansbolag har assistenternas närmsta chef på kontoret. Vi tror på att den som har personlig assistans själv vet bäst hur den vill ha assistansen. Därför är den assistansberättigade själv arbetsledare. Om den assistansberättigade inte är myndig eller inte kan föra sin egen talan, så utses en person med särskilt god insyn i den assistansberättigades behov och vilja (exempelvis en anhörig eller personlig assistent) till ställföreträdande arbetsledare.
  • Vi tror på att vi kan lära av och stärkas av andra i motsvarande situation. Därför anordnar vi en rad olika aktiviteter. Vi blandar nytta med nöje! Exempel på aktiviteter vi genomför är påskpyssel, quiz, vinprovning, filmkväll, karaoke, julbord, pizza & gura, nätverk för anhöriga, medlemsträffar och så vidare.

ATT BYTA ASSISTANSANORDNARE ÄR INTE JOBBIGT

LÄTT ATT VÄLJA GIL – VI SKÖTER DET MESTA ÅT DIG.

Är du nyfiken eller kanske skeptisk? Är du intresserad av att gå med i GIL? Hör av dig med dina frågor till Mattias Loveson, som är en av dem som guidar nya assistansberättigade i GIL. Han svarar på alla dina frågor och hjälper dig med allt inför den dag du går med eller byter till GIL som assistansanordnare. Du når Mattias på mattias@gil.se eller ring 031-63 21 92.

Ring Mattias

ASSISTANSERSÄTTNINGEN BLIR LÖN TILL PERSONLIG ASSISTENT

När du anlitar ett assistansföretag så köper du assistans av denne med din assistansersättning. Pengarna betalas i regel ut direkt från kommunen eller Försäkringskassan till assistansbolaget baserat på hur mycket assistans du beviljats och därefter använt. Detta baseras på tidrapporter.

Hos GIL går det till så här:

  • Du får personlig assistans.
  • De personliga assistenterna fyller i arbetad tid och skickar in sina tidrapporter till GIL vid månadsskiftet.
  • GIL samlar alla tidrapporter för alla din assistenter och skapar en faktura baserat på den tid som redovisats, detta blir en räkning.
  • Räkningen skickar vi hem till dig, du ska skriva på den och skicka den tillbaka till oss så snart som möjligt.
  • Vi skickar in räkningen och alla tidrapporter till Försäkringskassan.
  • Försäkringskassan granskar underlaget och betalar ut pengar till GIL.
  • GIL betalar ut löner till de personliga assistenterna.

Assistansanordnaren tar arbetsgivaransvaret, vilket innebär bland annat att anställa assistenter, hantera löner, skatter och avgifter, ansvara för assistenternas arbetsmiljö och redovisa till Försäkringskassan och Skatteverket.

AVSLAG PÅ ANSÖKAN FÖR PERSONLIG ASSISTANS

Många som får avslag kan ha rätt till annat samhällsstöd. Många som får avslag för assistansersättning har stora hjälpbehov och stora svårigheter i sin vardag. Många som ändå inte får assistans har behov som ingår i de fem grundläggande behov som enligt lagstiftningen kan ge rätt till assistansersättning. Att ens ansökan om ersättning avslås innebär alltså inte att Försäkringskassan bedömer att personen inte är i behov av stöd, men att stödet inte kan ges inom ramen för assistansersättningen. Dessa behov behöver tillgodoses av andra delar av samhället.

Ofta kan personer som inte har rätt till assistansersättning ha rätt till personlig assistans hos kommunen enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) (LSS). Vissa behov kan också tillgodoses genom insatser med stöd av socialtjänstlagen (2001:453). För att ha rätt till insatser inom LSS så måste personen tillhöra den personkrets som beskrivs i lagen (1 § LSS). Insatser enligt socialtjänstlagen kan beviljas till personer utanför personkretsen.

ANDRA INSATSER

Om du inte har rätt till personlig assistans så kan kommunen bevilja andra stödinsatser till personer med funktionsnedsättning inom Lagen för stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS innehåller tio olika typer av hjälp för att ge stöd och service. Dessa insatser finns:

  1. Rådgivning och annat personligt stöd.
  2. Personlig assistans eller ekonomiskt stöd till sådan assistans.
  3. Ledsagarservice.
  4. Kontaktperson.
  5. Avlösarservice i hemmet.
  6. Korttidsvistelse utanför hemmet (kortis).
  7. Korttidstillsyn om du är skolungdom över tolv år (kortis).
  8. Bostad i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet.
  9. Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för dig som är vuxen.
  10. Daglig verksamhet för dig i yrkesverksam ålder som saknar arbete och inte utbildar dig.

Du kan läsa mer om insatserna på 1177.