Socialtjänstministern på besök

Socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall (M) var på besök hos GIL förra veckan. Hon har ett omfattande ansvar för exempelvis personlig assistans, socialtjänst och äldreomsorg. Under mötet diskuterade vi flera problematiska områden inom assistansen just nu, exempelvis den låga uppräkningen av assistansersättningen och att det inte utgår någon ersättning när den assistansberättigade är på sjukhus eller avlider, vilket kan leda till oerhörda kostnader för assistansanordnare. Assistansersättningen behöver höjas avsevärt. Den statliga assistansersättningen på 332,60 kronor per timma är minst 40 kronor för låg!

Victoria Seeman, politiskt sakkunnig hos Waltersson Grönvall och GIL:s VD Anders Westgerd, ledningsgruppen, ordförande i styrelsen Lars Enqvist samt flera andra representanter från styrelsen medverkade på mötet. GIL framförde upprepat ett krav på en betydligt förstärkt assistansersättning. En indexering av ersättningen diskuterades, Camilla Waltersson Grönvall såg att det skulle underlätta och förbättra förutsägbarheten.

– Något måste hända 2025! Man kan inte presentera sådana här uppräkningar om man säger att man värnar om assistansen! sa Anders Westgerd och avsåg höjningarna som gjorts de senaste åren.

– Bilden är samstämmig, alla organisationer jag pratat med säger samma sak. Jag är medveten om att den ekonomiska situationen är akut. Vi sitter i dialog med finansdepartementet. Min förhoppning är att det ska komma att se helt annorlunda ut, sa Camilla Waltersson Grönwall.

Socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall (M) var på besök på GIL:s kontor den 14 maj 2024

Camilla var omedveten om problemet med ofinansierade assistanskostnader under sjukhusvistelser. Hon tyckte spontant att det behövdes ett regelverk om ersättning och att det inte ska göras en avvägning i varje situation, eftersom det inte är varken rättssäkert eller jämlikt. Hon kunde också se att det finns en stor osäkerhet och otrygghet att vara assistent med nuvarande situation. Vi gick också igenom de ekonomiska konsekvenserna för assistansanordnare när någon går bort, med fortsatta personalkostnader hela uppsägningstiden.

Camilla Waltersson Grönvall nämnde utredningen om huvudmannaskapet, som varit ute på remiss. Många har återkommit med synpunkter, nu fortsätter arbetet på departementet. Man har bland annat funderingar på hur de som idag har assistansbeslut från kommunen ska kunna flyttas till Försäkringskassan på ett rättssäkert sätt.

svåra Problem med för låg assistansersättning

Här förklarar vi några konsekvenser av att assistansersättningen inte räknats upp i samma takt som märket förhandlats fram. Det har under flera år skapats en obalans mellan kostnader och ersättning inom personlig assistans. “Märket” refererar till de löneökningar som förhandlas fram på arbetsmarknaden och som sedan används som en riktlinje för löneutvecklingen.

• När assistansersättningen inte ökar i takt med lönerna, så ökar kostnaderna för assistansanordnare eftersom de måste betala högre löner utan att få motsvarande ökning i ersättning. Detta kan leda till att assistansanordnare får svårt att täcka sina kostnader.
• Med begränsade resurser kan assistansanordnare tvingas att sänka kvaliteten i verksamheten, exempelvis genom att dra ner på personalmöten, arbetsledning och utbildning. I värsta fall kan assistansanordnare behöva lägga ner sin verksamhet om de inte får ekonomin att gå ihop.
• Om assistansersättningen inte räcker till för att ge konkurrenskraftiga löner och tillräckligt stöd på jobbet, så kan det leda till att det blir svårt att rekrytera. Det kan också påverka personalens motivation och arbetsmiljö negativt.
• Om assistansersättningen inte följer löneutvecklingen kan det leda till att personer med funktionsnedsättning får sämre stöd och möjligheter jämfört med andra grupper i samhället, vilket strider mot principerna om jämlikhet och rättvisa.

Den som vill läsa på lite om problematiken med den låga assistansersättningen kan läsa mer:

Att höja ersättningen för personlig assistans gynnar hela samhället | SKR

Patrik Silverudd, Vårdföretagarna – ”Vi ville krossa myten om att personlig assistans är dyrt” (assistanskoll.se)

GIL:s ordförande Lars Enqvist upprepade kravet på en förhöjd assistansersättning för bibehållen kvalitet

ingen ersättning vid sjukhusvistelser

Ett annat problem med assistansersättningen, som vi diskuterade med Camilla Waltersson Grönvall, är relaterat till när den assistansberättigade hamnar på sjukhus.

• När den assistansberättigade är inlagd på sjukhus får assistansanordnaren ingen ersättning för de timmar som annars skulle ha utförts som personlig assistans. Detta skapar en inkomstförlust för anordnaren.
• Trots att ingen ersättning erhålls, kräver kollektivavtalet att assistenterna ska få lön. Detta innebär att assistansanordnaren har lönekostnader utan motsvarande intäkter.
• Samma sak gäller när den assistansberättigade avlider. Ersättningen från Försäkringskassan upphör omedelbart, men kollektivavtalet kräver att assistenterna får lön hela uppsägningstiden.
• En större assistentgrupp och en längre vistelse på sjukhus kan innebära flera hundra tusen kronor i ofinansierade kostnader för assistansanordnare.
• Många vårdgivare uppskattar när assistenterna kan fortsätta sitt arbete för den assistansberättigade även på sjukhuset. I somliga fall kan man komma överens med vårdgivaren om att denne ska ta kostnaden för att assistenterna ska vara tillgängliga även under sjukhusvistelse, men detta är helt oreglerat och godtyckligt.
• Om en assistentgrupp sägs upp under den assistansberättigades sjukhusvistelse, så kan det bli svårt för den assistansberättigade att återvända hem när hen är frisk. Kanske har en eller flera i gruppen redan hittat nytt arbete? Det finns risk att man behöver förlänga sjukhusvistelsen i onödan. Avbrott i assistansen, eller hot om det, leder till försämrad livskvalitet och ökad stress för den som har behov av assistenter. Kanske dröjer man med att söka vård, eller åker hem innan man egentligen är redo, för att inte riskera att mista sina assistenter?
• Somliga får beslut från Försäkringskassan som medger personlig assistans under sjukhusvistelse i upp till fyra veckor. Tidsgränsen är underlig. Om man gjort en bedömning att den assitansberättigade har behov av sina personliga assistenter, även då hen vårdas på sjukhus, så ändras inte det behovet efter fyra veckor. Antingen borde man ha rätt till assistans på sjukhus, eller inte.

B-lag inom assistansen

Vi står inför en situation där vi riskerar att få ett B-lag. Personer med funktionsnedsättningar som är svåra eller progressiva och som kan förväntas leda till sjukhusvistelser samt personer som är äldre och därmed kan antas få mer behov av vård på sjukhus, eller i värsta fall dö, kan få det svårt att hitta en assistansanordnare som är villiga att ta emot dem som medlemmar eller kunder, eftersom de också kommer att sammankopplas med höga risker för kostnader som ingen täcker. Även att ta sig an en assistans som riskerar att bli kostsam på grund av det finns stort behov av handledning och utbildning behövs, kan komma att bli något som en assistansanordnare måste undvika.